söndag 25 september 2011

3096 dagar - Natasha Kampusch

Innan jag gick ur bokklubben Månadens bok (eftersom de inte har något utbud av billiga pocketböcker) så var jag naturligtvis tvungen att köpa några böcker av dem... Köpte ett par om stickning, virkning och sömnad (då jag när en förhoppning om att en dag förvandlas till en som är duktig på sådant) samt denna bok.

Jag var otroligt nyfiken på denna lilla österrikiska som genomlevt drygt åtta år fången i en källare där hon utsatts för en rad övergrepp.

Mina förväntningar var dock rätt lågt satta då jag inte såg henne som en författare, boken var förhållandevis kort och jag hade rätt dålig koll på hur hon är som person.

Jag överraskades på flera plan. Natashas bok är en saklig berättelse om hennes uppväxt, dagen då hon rövades bort, de prövningar hon utsattes för och hur hon lyckades ta sig ut.
Men den visar även en analyserande, smart tjej som vägrar låta sig knäckas.
Hon är väl medveten om sin utsatthet men också insiktsfull i vad den bottnar i.
Förövaren har naturligtvis en stor roll i boken men avskrivs lite som en psykopatisk man utan klara mål och som något hon hela tiden måste förhålla sig till och försöka förstå sig på.

Hon tvingas förlika sig med att aldrig få reda på varför det blev just hon som han fångade in, då han ju tog livet av sig samma dag hon rymde.

Jag vill påstå att detta är en viktig bok då den visar vilken otrolig anpassningsförmåga människan besitter, att faror inte ser ut som våra föreställningar och den belyser hur det lilla barnet tänker.
Just hur barn tänker och fungerar ger Natasha en kristallklar inblick i, som jag inte fått någon annan stans.

Betyg: 4 av 5

tisdag 13 september 2011

En halv gul sol - Chimamanda Ngozi Adichie

Boken En halv gul sol tipsade Ingela om när hon valde Lila hibiskus till oss att läsa i bokcirkeln i våras.
Jag tyckte mycket om Lila hibiskus, en varm och gripande bok, som utspelar sig i Nigeria för inte så längesedan.

En halv gul sol utspelar sig under Biafrakriget 1967-70 och är en betydligt längre och omfattande bok.
Det gick lite trögt i början och efter att jag läst halva glömde jag den vid poolen på hotellet i Egypten när vi skulle åka hem...
Funderade faktiskt på att skita i det och inte läsa ut den (hänt typ 2 gånger i mitt liv att jag inte läst ut en bok) men så fick jag låna den av snälla Annika och andra halvan visade sig vara mycket bättre så jag är glad att härdade ut.

Boken handlar om två systrar som är så olika man kan vara och deras, till en början mycket olika, öden under kriget för Biafras självständighet (som ju förloras).
Början var seg då det var mycket uppbyggnad kring deras olika personligheter och respektive.
Sedan kom det igång med krig, flykt, svek, undernäring och tragedier.

Chimamanda Ngozi Adichie är född 1977 och jag blir alltid så imponerad och lite avundsjuk när människor i min egen ålder, eller till och med yngre, inte bara får till en hel bok utan dessutom riktiga bra böcker.
Hon har gett ut en bok till: Det där som nästan kväver dig som är en novellsamling så det är inte omöjligt att jag ger mig på den också.

Jag är ju en aningens Afrikabiten och varit där ett par gånger så det är roligt att läsa om människor, hus och miljöer som jag har lätt att se framför mig. Har inte varit i just Nigeria men besökt några av grannländerna.

Klart läsvärd, framförallt då man kanske inte är direkt bortskämd med skildringar av Afrika i hyffsat lättläst format.

Betyg: Stark 3 av 5